Morden i Itamar

De bestialiska morden på nästan en hel familj för några dagar sedan visar igen problemen i den regionen. Problemen är inte avsaknaden av verifierade gränser. Folk som är benägna att utföra brutala och urskinningslösa mord som dessa drivs av andra krafter. Andra mörka krafter som inte ser någon fred, någon försoning eller någon framtid för något.

De personer inklusive Mattias och Gardell, Mankell osv som tiger som muren om det här har något annat att säga. Vad är det man brukar säga? Den som tiger samtycker?

Israelisk familf på fem mördad

Våldet på Västbanken har igen skördat människooffer. En palestinier bröt sig in i ett hus där han med kniv mördade en familj inklusiv ett litet barn på bara 3 år.

Självklart lägger DN skulden på de israeler som lever som bosättare på det omtvistade området. Lika självklart är problemet större än så. Den mark som vi nu läser om och som av många kallas ockuperad palestinsk mark ses av andra som Judea och Samaria. En hjärtedel av det ursprungliga bibliska Israel. Dvs den plats där det sedan det bott människor i området bott judar långt innan det kom inflyttade araber.

Västbanken eller Judea och Samaria har aldrig varit palestinskt. Innan 1948 var det en del av det Brittiska mandatet Palestina. Därinnan var det en del av det Ottomanska riket och en del av provinsen Damaskus. Då bodde judar och araber (kristna och muslimska) samt druser (eftersom det inte fanns någon som kallade sig palestinier) där. Långt innan 1948 började spänningar i landet växa sig starkare och bli allt tydligare. Flera pogromer mot judar skedde. Det blev klart att folken inte ville leva i samma land. Judarna ville ha en egen del av det land de bodde i och araberna ville ha bort dem från deras gemensamma land.

Araberna accepterade inte FNs del för delning av det gemensamma landet utan anföll det nya landet direkt. Jordanien (en del av det Brittiska mandatet Palestina) ockuperade Västbanken och Egypten ockuperade Gaza. Vi ska inte glömma att Israel fick inte den del som först var tänkt, dvs det land som innehöll Judea och Samaria. Araberna vägrade. Israel fick dvs den mycket mindre del som blev det som många idag kallar det egentliga Israel.

Så förblev det tills Israel anfölls igen 1967 och där för att skydda sina intressen tog västra jordanstranden, västra Jerusalem (innehållande judarnas mest heliga plats, klagomuren) samt Golanhöjden (varifrån Syrien ihållande beskjutit Israel).

Israel visade tidigt vilja att byta land mot fred. Detta gjorde man med Egypten när man bytte det erövrade Sinai (erövrat för att få tillgång till Suezkanalen) mot fred. Samma erbjudande har man flera gånger visat de araber som nu kallar sig palestinier. Intresset har varit milt eftersom många där anser att de har rätt till hela det land de en gång delade med judarna.

Tragiskt nog går konflikten vidare och folk dör på båda sidor.

På den arabiska sidan är av de dödade 20% civila och 80% militanta. På den israeliska sidan är siffran omvänd, där är 80% av de dödade civiila. 

Israel kan komma att begära mer militärt stöd av USA

Den senaste tidens omvälvande händelser i regionen ställer alla tills nu gällande säkerhetspolitiska frågor på huvudet. Ingen vet vad som kommer att hända. Ehud Barak, Israels försvarsminister är i grunden positiv till förändringarna och hoppas på att äkta demokratier ska komma istället för de tidigare regimerna. Självklart i Israels fall räknar de även med en plan B. En situation där länder som Egypten eller Libyen utvecklas i Irans riktning. Till länder med Israels utplånande som mål. Självklart måste Israel även därför även rusta sig för att kunna möta varje tänkbar provokation. Israel kan komma att be USA, dess trognaste bundsförvant om militär hjälp till en större summa över flera år. Samarbeter mellan USA och Israel gynnar båda länderna. Det är två starka demokratier med gemensam syn på mänskliga rättigheter och demokrati. 

Iran och dess Apartheidsystem

Världens ögon är ofta fokuserade på Israel. Ofta används ord som apartheid när det gäller Israels arabiska befolkning. Det faktum att 20% av befolkningen (den arabiska) tex har 30% av Israels bäst presterande skolplatser talas det inte om. Det faktum att alla israeliska araber har samma rättigheter och skyldigheter som alla israeler inte heller. Araberna i Israel åtnjuter rättigheter och friheter som andra araber i regionen aldrig varit i närheten av. 

Om vi istället vill använda ord som apartheid kan vi ju blicka lite mer österut. Mot Iran. Där är ju kvinnan de facto offer för ett sådant system. Exempel är ju att när det gäller vittnesmål väger en mans vittnesmål lika med 2 kvinnors. Kvinnor kan inte skilja sig från sina män medan män mycket lätt kan skilja sig. En kvinna som blir lämnad av sin man får aldrig vårdnad om barnen osv osv. Men,....... det är väl enklare att även i fortsättningen kasta dynga över regionens enda demokratiska land. 

Tyranner hjälper varann

DN skriver att Arabförbundet tvekar angående Clownen Chavez "fredsplan". Fredsplanen går ju faktiskt ut på att hålla hans nära vän Khadaffi kvar som envåldshärskare i Libyen. Vilka goda vänner har Khadaffi förutom clownen Berlusconi? De bästa är Sandinistpresidenten Ortega i Nicaragua och Venezuelas altmer despotiske härskare Chavez. Chavez drar ju själv åt tumskruven om sitt land hårdare och hårdare.
Ett Libyen utan Khadaffi kan bara bli bättre liksom ett Venezuela utan Chavez. 

Vad hade Libyen i rådet för mänskliga rättigheter att göra?

På DN och andra sidor meddelas idag att FN kommer att utesluta Libyen ur rådet för mänskliga rättigheter.
Men ingen ställer sig frågan vad de hade där att göra? Människorättsorganisationen UN Watch kämpade för att Libyen inte skulle väljas in i maj 2010. Det skrevs knappast något om detta i svenska tidningar. När omröstningen slutligen kom röstade 155 av 192 länder för att Libyen hörde hemma just där. Tanken var för humanister egentligen absurd. Khadaffi har inte plötsligt gått och blivit inhuman. Det är samma man nu som då. Den man som för inte ens ett år sedan utan större protester valdes in i just detta råd. Pinsamt FN.

LIBYEN UTESLUTS. MENFÖR FÖRST NU?